Före enskiftesreformen fanns det 13 gårdar i byn.
De låg i en fyrkant i byn, (se karta från 1801).
Reformen gick ut på att varje gård skulle ha en sammanhängande mark.
Gårdarna i Sörby hade i snitt ca 30 åkerlappar utspridda i alla väderstreck före reformen.
I Sörby presenterades förslaget av en lantmätare den 12 juni 1815.
På mötet deltog alla bönderna och inbjuden var även Rutger Macklean.
(Han avled i januari året efter i en ridolycka).
Innan mötet hade alla gårdarnas skick blivit besiktigat. De i sämsta skick blev de som flyttade ut i första omgången, omkring 1815-1818.
Dessa var de 2 mindre Sörby 1 gårdarna, Sörby 4 och Sörby 7.
Sörby 1 som ägdes av Jöns Persson fick mark i området söder om landsvägen som kallades Sörby Södra Vång, som var en stor äng, där alla Sörbys bönder vallade sina djur.
Längst i söder hade redan 1796, Sörby 9 flyttat ut. Gården fick då namnet Rydeholm efter ägaren, häradshövdingen Mårten Rydeberg. Både han och förre ägaren ägde även Gästis i Anderslöv.
Jöns Persson fick marken direkt norr om Rydeholms ägor, där Granhem ligger. Norr om dessa ägor fick den andra Sörby 1 ägd av Jeppe Nilsson sin mark, där Sörbytorp ligger.
Sörby 4, som låg kloss väster om Sörby 3 flyttade norrut intill Stävesjös ägor och fick namnet Kullagård.
Sörby 6 som också var i dåligt skick, slogs ihop med Sörby 5 ca 1815. Sörby 7 som låg där Möllegården ligger idag blev Sörbyhall. Ägaren Anders Nilsson köper och flyttar till Sörbygården 1904. Sörbyhall arrenderas ut fram till 1930, då arrendator och arbetare flyttar ut.
Exempel på besiktningen: Nr 1, 3/16 mtl. Ägaren Jöns Persson har tre gamla längor, liten tomt, obetydlig plantering.
Bönderna fick bidrag till flytten. Ex: Nr 1, 3/16, åbon Jöns Persson bekomme sin plan i södra ändan af ägorna mot Rydeholms med sträckning mot Norr dit planen fått sin fyllnad, bekomme dessutom av Byamännen såsom utflyttningshjälp 800 RR Rg. (Riksdaler riksgäld).
De gårdar som vara i hyfsat skick flyttade ut långt senare:
Den större av gårdarna Sörby 1 flyttade ut omkring 1848. Den fick så småningom namnet Flyganätt efter ägaren, löjtnanten och kamrern Johan Henrik Flygare.
Sörby 10 flyttade ut 1849-1850, fick namnet Stamhem.
Gården har gått i arv i 9 generationer från 1720-talet till 1990-talet.
Sörby 5 som blev Sörbygården flyttade ut 1865-1870. Boningshuset blev sedan missionshuset efter flytten.
Gårdarna som har blivit kvar i byn:
Sörby 3, Trean. Gården låg tidigare närmre gatuhusen, men efter en brand 1926 byggdes gården upp på nuvarande plats.
Sörby 8, Rosengård. Gården har gått i arv i 8 generationer från
1730-talet till idag.
Sörby 11, Almhill. Gården brann ner till grunden vid möllebranden 1908.
Resterna av boningshuset byggdes upp och blev Flyganätts stathus. Stathuset var bebott till 1946. Efter rivningen på 1960-talet, användes tegelfasaden till ett nytt hus i Anderslöv. Almhills mark köptes av Flyganätt.
Sörby 12 blev Nybo.
Alla gårdarna var rusthåll, där bonden, rusthållaren, åtagit sig att sätta upp och underhålla en ryttare med häst och utrustning. Det fanns 4 ryttare (kallades senare dragoner) i Sörby som bodde i dragontorp mitt i byn. 2-3 gårdar ansvarade för en soldat. De tillhörde Vemmenhögs Dragonregemente. Alla dragontorpen utom ett revs i slutet av 1800-talet.
Soldaterna flyttade då till gårdarna. Torpet som blev kvar, finns kvar än idag, Sörbyvägen 114, där Alfred Nord bodde. Hans far, Mårten Nord, var den siste dragonen på det torpet. Lite ovanligt att han fick soldatnamnet Nord, eftersom flera av Sörbys soldater hette något på Söder: Söder, Söderberg, Södergren, Söderström och Södervall.
De sista soldaterna försvann på 1880-90-talet, då indelningsverket ersattes av allmän värnplikt.
Sammanhållningen mellan gårdarna var mycket bra, eftersom många giftermål skedde mellan gårdarna: Under 1800-talet har bl.a. minst 7 bonddöttrar gift sig med ägaren på en annan gård.
Före 1890-talet fanns inte många gatuhus i Sörby. De som fanns var skol/fattighuset, raden av hus närmast Trean, som tidigare varit gården Sörby 2 och det näst sista huset mot Grönby. På 1890-talet började flera hus byggas, då bönderna avdelade mark till tomter, som arbetarna kunde bygga hus på. Ett hus med en tomt som tillhört gården Sörby 12, fick t.ex. adressen Sörby 12:10. Dessa adresser ändrades på 1970-talet till gatuadress.
De som bott på gårdarna finns registrerade från början av 1700-talet och de boende i gatuhusen från slutet av 1800-talet fram till idag.
Inventeringen kan beställas från redaktionen, men p.g.a. GDPR-lagen har alla levande personer raderats.
En Eniro-karta från Kullagård i norr till Rydeholm i söder, Flyganätt i öster till Sörbygården i väster.
Källor: ”Sörby by i Anderslövs socken” av Gunilla Tegengren och Lantmäteristyrelsens arkiv.
Text: Stig Persson